Sköldkörteln och kvinnohälsa

Sköldkörteln och kvinnohälsa
Sköldkörteln är en liten fjärilsformad körtel på halsens framsida, livsviktig för hela vår metabolism. Denna lilla körtel producerar två viktiga hormon T3 och T4 som alla våra celler i kroppen är beroende av – därav kan man förstå att sköldkörtel-obalanser kan rubba vårt välmående på många plan. T3 och T4 behövs för att vår kropp ska fungera och har vi exempelvis för lite av T3 så går vår kropp ner på lågvarv och våra celler skadas. 

En halv miljon svenskar står idag på sköldkörtelmedicinen Levaxin och 85 % av dessa är kvinnor och då är det bara de diagnostiserade fallen. Anledningen till att det är många kvinnor som har obalanser är att sköldkörteln påverkas av hormonerna östrogen och progesteron. Har vi obalanser i dessa hormoner har vi ofta obalanser i sköldkörtelhormonerna. Även stress är en bidragande faktor till obalanser. Binjurarna är också starkt kopplade till sköldkörteln och idag råder en epidemi av utbrändhet i vårt avlånga land. Även när det gäller utmattningssyndrom är även kvinnor överrepresenterade. 

Näringsbrister

Kaffe försämrar järnupptaget i kroppen

Idag är det näringsbrister väldigt vanligt. Sköldkörteln är beroende av att vi har tillräckliga nivåer av jod, selen, zink, B-vitaminer, järn och D-vitaminer, vitaminer vi ofta har brist på. Här i Sverige har vi jodfattiga jordar och därmed en naturlig jod-brist.  Maten vi äter idag gör att vi många gånger inte kan ta upp näringen den innehåller. Gluten är exempel på något som stör tarmen och därmed försämrar näringsupptaget. Kroppen blir överbelastad och tillsätter vi därtill alla gifter som vi får i oss från olika håll och kanter är det inte konstigt att kroppen tappar greppet. 

Kaffe och koffein är exempelvis något som starkt försämrar upptaget av järn (läs mitt tidigare inlägg om koffein) kroppen måste liksom producera extra mkt T3 för att kompensera. En liten parentes är att jod hör till samma familj som klor och fluor, ämnen som kan blockera upptaget hos jodreceptorerna. Har man en sköldkörtelproblematik kanske det inte är läge att skölja med floursköljning… 

Testa din sköldkörtelfunktion

Har man symtom på under- eller överfunktion är det stor sannolikhet att man har ett sköldkörtel- problem. Har man en störd menscykeln kan det också vara en direkt signal till att det finns en obalans. Vill man testa sin sköldkörtelfunktion går det absolut att göra det hos sjukvården, dock tar man ofta bara vissa prover TSH och T4. Via blodprov får man en stillbild av hur blodet ser ut just då, det är därmed inte samma sak som att mäta hur mycket bundet och obundet sköldkörtelhormon det finns i kroppen. Jag skulle rekommendera att du tar saken i egna händer och beställer ett test via exempelvis Werlabs, där finns Karin Björkegren Jones stora Sköldkörtel paket. 

Många blir inte hjälpta av sköldkörtelmedinen Levaxin som egentligen är det enda som oftast erbjuds inom vården

TSH värdet vittnar om hur högt hjärnan behöver signalera för att sköldkörteln ska sköta sitt jobb. Man vill inte ha ett för högt TSH-värde, det visar att hjärnan skriker ut signaler för att sköldkörteln ska jobba och det visar att något inte är som det ska. Inom vården anses TSH-värden på upp till 4 vara normalt men många som har värden på 4 mår redan ganska dåligt. Referensvärden i vården är ganska generösa, inom funktionsmedicinen ska TSH inte ligga över 2. Det intressanta är att inom sjukvården och IVF vet man om att om man har ett TSH värde på över 2,5 då har man fertilitetsproblem – vilket är en ganska tydlig signal på att kroppen inte är i balans. 

T4 skapas i sköldkörteln och hjärnan reglerar sitt TSH beroende på hur mycket T4 du har. T4 är inte så aktivt utan behöver omvandlas till T3 som är det aktiva hormonet. Om vi har ett lågt T3 så hjälper det inte att vi har mycket av T4, kroppen kan ändå inte omvandla det till den aktiva varianten. Medicinen Levaxin är syntetiskt T4, om kroppen inte kan konvertera det här syntetiskas T4 till det aktiva T3 då kommer Levaxinet inte att fungera. Ibland fungerar medicinen i början och sen kanske man måste öka dosen med jämna mellanrum. TSH från hjärnan svara ju på T4 så när vi sätter in Levaxin (syntetiskt T4) så får du feedback genom TSH att det finns tillräckligt med T4 men det säger inget om hur kroppen kan konvertera till det aktiva T3. 

Då T3 prover ofta inte tas inom vården blir det ganska missvisande att bara titta på att TSH-värdet och T4 ser bra ut – man missar liksom det sista steget. Förklaringen till att många forfarande mår pyton trots att deras provsvar enligt läkaren ser helt normala ut. Många blir inte hjälpta av sköldkörtelmedinen Levaxin som egentligen är det enda som oftast erbjuds inom vården.

Ibland finns även en problematik med autoimmunitet. I dessa fall blir det viktigt att även testa antikroppar. Vi kanske har ok värden på sköldkörtelhormoner men sen har vi antikroppar som visar på en autoimmun attack mot sköldkörteln. De antikroppar man testar i Sverige är TRAK och TPO. Vården accepterar värden upp till 34 men vi borde egentligen ligga på 0. Är det så att en autoimmunitet ligger bakom problemet då måste man jobba med att läka tarmen först. Att tillsätta tillskott kommer inte hjälpa eftersom dessa inte kan tas upp av kroppen med en läckande tarm. Om man tillsätter Levaxin samtidigt som man har en autoimmun problematik kommer man heller inte komma tillrätta med problemet eftersom hypotyreos finns där för att tarmen behöver läkas. Dock finns det ju ingen medicin mot autoimmunitet vilket kanske förklarar sjukvårdens ovilja att ta dessa prover. 

Sköldkörteln är helt central för kvinnohälsan

Sköldkörteln är starkt sammanlänkad med våra hormoner som progesteron och östrogen. 70 % av de som har hypotyreos har även menscykeln problematik. Östrogen sänker sköldkörtelhormon-produktionen något och progesteron höjer den, man kan förstå att det uppstår obalanser när vi har obalanser mellan progesteron och östrogen (östrogen dominans).

Om man har lite koll på sin menscykel och bland annat mäter sin basala kroppstemperatur (den temperatur man har direkt när man vaknar på morgonen) kan man få en indikation på sin sköldkörtelhälsa. Temperaturen skiftar normalt under en cykel med lägre temperatur innan ägglossning och något högre temp efter ägglossning. Man bör ligga på någonstans mellan 36,4- 36,6 innan ägglossning. Ligger man under det finns det ofta ett problem. 

Genom att hålla koll på sin menscykel och de olika faserna (follikelfasen, ägglossningen, lutealfasen och mensen) kan man även se hur det ligger till med sköldkörteln. Efter ägglossningen kommer lutealfasen som ska vara ungefär 2 veckor lång. Om den här fasen är mycket kortare så finns det en obalans, ett underliggande sköldkörtelproblem. 

Det här kan bli en ond cirkel, många menscykel problem beror på en underfunktion hos sköldkörteln. Vid en underfunktion kommer din cykel att vara mer utdragen vilket i sin tur leder till en östrogendominans som i slutändan påverkar sköldkörteln negativt. Under klimakteriet har vi under en period en naturlig östrogen dominans när kroppen ska koppla ner sitt reproduktiva system. Men beroende på hur vi har levt innan i livet och vilka hormonella påfrestningar vi har utsatt vår kropp för påverkar vilka symtom vi upplever. Inom vården tillsätter man ofta östrogen och Gestagen (syntetiskt progesteron) som blockerar vår egna produktion = stor östrogendominans. 

Mycket av vår fertilitet är direkt kopplat till sköldkörteln. Vad gäller PMS finns det ofta någon koppling till sköldkörteln, graviditet är en stor påfrestning på sköldkörteln som ofta får jobba extra hårt och ibland kraschar totalt efteråt. P-piller höjer nivån av TBG i kroppen som i sin tur gör sköldkörtelhormonerna otillgängliga i kroppen. 

Vår kropp består helt enkelt av ett komplext system där allt påverkar varandra. När det gäller kvinnohälsa är det helt klart att vår menscykeln och vår sköldkörtel är starkt sammanlänkade. Kost och näring, stress och livsstilsfaktorer spelar stor roll för vår hälsa och genom bättre, medvetna val kan vi må precis så bra som vi vill! 

Kvinnohälsa – synka med din inre rytm

Kvinnohälsa – synka med din inre rytm

Den infradianska rytmen hör vi sällan talas om, 28 dagars cykeln – den kvinnliga cykeln. Det som ofta är mer bekant för oss är den manliga hormonella cykeln, 24-timmars cykeln med testosteron som peakar på morgonen för att sedan dala under eftermiddagen och kvällen. En cykel som upprepar sig dag efter dag 365 dagar om året och som vi kvinnor också lever efter eftersom det är så samhället är uppbyggt. Men vi fungerar annorlunda, vår energi är inte statisk dag efter dag och vecka efter vecka. Vår produktivitet kan skilja sig avsevärt beroende på var i den 28 dagars cykeln vi befinner oss. Även vår sociala förmåga och känslan av att vilja dra sig undan och varva ner är inte kopplat till 24-timmars klockan utan till den infradianska 28- dagars rytmen.

Det är inte ovanligt att som kvinna med olika hälsoproblem inte bli tagen på allvar utan istället avvisad med förklaringen att det är hormonellt. De behandlingar som erbjuds är många gånger p-piller, antidepressiva eller operation eller att helt enkelt att acceptera ditt lidande som ditt dåliga genetiska öde. Kan du föreställa dig att detta skulle vara en acceptabel förklaring för en man, att helt enkelt lära sig att leva med sina symtomen?

Den mesta forskningen inom hälsa och sjukvård har historiskt sett involverat manliga testpersoner trots en enrom skillnad i den inre hormonella miljön. Även inom hälso- och träningsvärden är män överrepresenterade i div undersökningar. Bara 39 % av deltagarna i träningsstudier är kvinnor och när kvinnliga deltagare är överrepresenterade i sport- och träningsstudier är det ofta när vi befinner oss i den första delen av vår menscykel där våra hormonnivåer är låga eller om vi tar p-piller.

För framtida forskningsstudier skulle det vara intressant att titta på exempelvis hur:

  • P-piller som ges til unga kvinnor påverkar deras mentala hälsa och framtida fertilitet
  • Hur vegetarisk och vegansk kosthållning påverkar kvinnors biokemi och de olika faserna
  • Hur nutrition påverkar de olika faserna i kvinnocykeln
  • Hur kvinnor metaboliserar medicin i de olika faserna i kvinnocykeln
  • Hur träning kan påverka kvinnans biokemi under de olika faserna
  • Hur nutrition kan användas för att minska sjukdomssymtom hos kvinnor
  • Hur fasta påverkar kvinnors biokemi

Som kvinna lär vi oss tidigt att maskera och ignorera vår inre biokemiska cykliska natur för att passa in i ett mansdominerat samhälle. Om vi istället kan leva mer i synk med vår unika kvinnliga biokemiska rytm kan vi hitta superkraften i våra hormoner. Genom att leva mer i synk boostar vi vårt biologiska system, stärker vår hälsa långsiktigt, ökar vår kreativitet och når djupare tillfredsställelse. Vi behöver inte jobba för att passa in i en 24-timmars cykel som helt går emot vårt inre system.

The psyches and souls of women also have their own cycles and seasons of doing and solitude, running and staying, being involved and being removed, questing and resting, creating and incubating, being of the world and returning.

– Clarissa Pinkola Estés

Ofta pratas det om den Cirkadianska rytmen, vår 24 timmars klocka. Denna inre rytm finns hos både män och kvinnor och reglerar våra kroppsliga processer under dygnet genom exempelvis kroppstemperatur, hormonnivåer, ämnesomsättning och sömn. Kroppen är naturligt konstruerad att genom en kortisoldusch på morgonen kicka igång, få dig ur sängen och starta dagen och framåt kvällen börjar melatoninproduktionen att öka för att göra dig sömnig och redo för sängen. 

Människan har alltid levt enligt den cirkadianska rytmen, uppe med solen för att sedan sova under dygnets mörka timmar. 

Men ända sedan Thomas Edison, en av världens största uppfinnare, fick patent på glödlampan 1880 så har människan kunnat manipulera ljuset och därmed vår vakna tid och när vi väljer att vara aktiva. 

Dock har flera studier visat att när vi börjar manipulera och experimentera med den naturliga cirkadiansk rytmen så blir konsekvenserna många. Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, fetma, cancer, ADHD och depression är några sjukdomar/diagnoser som är kopplade till en rubbad dygnsrytm. 

Många känner till effekten av blått ljus och dess negativa påverkan på kroppens egna sömnhormon och därmed sömnkvalitet och stänger av mobiler och datorer en stund innan läggdags. Dock är det inte alla som känner till att det blåa ljusets påverkan på melatoninet även kan störa ägglossning och därmed minska fertiliteten. 

Nu till det något mycket intressant – den cirkadinaska rytmen är viktig men som kvinna finns det en annan klocka som är om än viktigare – den Infradianska rytm. En klocka som startar vid puberteten och pågår ända fram till menopausen så ungefär 40 år av ditt liv. Denna rytm är kopplad till din menscykel med de fyra faserna (follikelfas, ägglossning, lutealfas och mensen). Så på samma sätt som den cirkadianska rytmen påverkar dig under dagen så påverkar denna 28-dagars rytm vår inre miljö, fysiologiskt och psykologiskt . 

Dessa två rytmer är sammanlänkade, så störningar i dygnsrytmen kan ge störningar i vår 28 dagars cykel vilket kan påverka vår fysiska, hormonella och mentala välmående. 

Många kvinnor lider idag av olika symtom kopplat till menstruationscykeln. Fler kvinnor än män har besvär med sköldkörteln, fler kvinnor än män drabbas av olika autoimmuna sjukdomar. Fler kvinnor än män lider av kronsik smärta, utmattning, depression etc. 

Om vi har något som är unikt för oss kvinnor, som påverkar oss på alla plan kan man ibland undra varför informationen om kvinnas olika faser och vad som händer i kroppen under varje specifik fas är så dold från oss. Hur ser egentligen vår cykel ut och hur påverkas vi av exempelvis p-piller/näringsbrister/stress/mediciner etc. Här vill jag bidra med information för att göra det möjligt för varje kvinna att aktivt kunna välja sin väg genom livet. Utan tillräcklig information kan vi inte göra välgrundade val och när det gäller vår fertilitet och hälsa kan dessa val få stora konsekvenser senare i livet. Om vi kan optimera vår hälsa så att vår kropp får det den behöver när den behöver det skapar vi större förutsättning för hälsa och välbefinnande genom hela livet.