P-piller – hormonstörare

P-piller – hormonstörare

Här kommer en text om preventivmedel och hormoner med syftet att tillföra information för att öka möjligheten för kvinnor att göra medvetna val. Jag är för fria val hos varje kvinna men jag tycker att det ofta saknas information om vilka konsekvenser hormonella preventivmedel kan få hos individen både på kort-och lång sikt. Vi får inte alltid tillräckligt med information när vi står inför beslut att äta exempelvis p-piller.. Om jag hade vetat det jag vet idag kring syntetiska hormonpreparat hade jag nog funderat både en och två gånger om det verkligen var värt det.

Preventivmedel i form av p-piller, hormonspiral, p-stav etc innebär att vi tillsätter hormoner som ska likna våra egna könshormoner progesteron och östrogen. När vi tillsätter syntetiska hormoner så blockerar vi kroppens egna hormonproduktion och vårt reproduktiva system. Höga nivåer av syntetiska hormoner signalerar till hjärnan att stänga ner det egna reproduktiva systemet vilket trycker ner våra egna hormoner i botten och vår ägglossning försvinner (med vissa metoder kanske vi har en ägglossning kvar vilket går att upptäcke med ultraljud och blodprov). 

Hormoner är starkt kopplade till både vår fysiska och mentala hälsa. Kroppen består inte av isolerade delar utan snarare av sammanlänkade system och komplexa funktioner. Hormoner och signalsubstanser samverkar och signalerar sinsemellan så allt vi väljer att manipulerar i kroppen får också konsekvenser.  Stänger vi ner ett helt system i kroppen så vore det konstigt om det inte fick konsekvenser. 

P-piller och påverkan på vårt biologiska system;   

Hjärnan

Det finns studier som visar på samband mellan intag av p-piller och förändringar i delar av hjärnan som är kopplade till emotioner. Ju längre tid p-piller har intagits desto större förändringar och ibland icke reversibla. Bipacksedeln visar inte sällan på biverkningar som nedstämdhet och migrän vilket kan vara konsekvenser av  förändrade nivåer av serotonin, dopamin och GABA, neurotransmittorer som reglerar och påverkar vårt mående. Det finns studier som pekar på att syntetiska preventivmedel kan vara en bidragande orsak till depression hos kvinnor. 

Metabolismen

Många kvinnor beskriver hur det går upp i vikt efter att ha börjat med p-piller men forfarande finns det inte många forskningsrapporter som kan beskriva sambandet. Dock finns det studier som visar att den låga dos syntetiskt östrogen som tillförs via p-pillar kan påverka nivåer av det aptitreglerande hormonet Ghrelin och därmed öka vår aptit. Det finns även studier som visar att kvinnor som äter p-piller har svårare att bygga muskelmassa. De har lägre nivåer av hormoner som bygger muskler och högre nivåer av kortisol som bryter ner muskler. 

Immunsystemet 

Intag av syntetiska hormoner kan påverka kroppens immunsystem. Det finns studier som visar på samband mellan intag av p-piller och ökad risk för autoimmuna sjukdomar. 

Magen/tarmen

P-piller påverkar vår tarmflora. Det fungerar ungefär som antibiotika i magen och slår ut balansen mellan goda och onda bakterier som måste finnas för att tarmen ska må bra. En dysbios i tarmen kan vara förklaringen till vanliga bieffekter med p-piller så som svullnad, diarré, IBS, acne, eksem, huvudvärk och illamående. Det finns studier som visar på att kvinnor som ätit p-piller under längre tid har större risk att utveckla den autoimmuna sjukdomen Crohns i mag- och tarmkanalen. 

Stress systemet 

Högre nivåer av kortisol i kroppen kopplat till p-piller konsumtion under längre tid ger en rubbad HPA-axel och kan liknas med kronisk stress. 

Det kan vara klokt att vara medveten om de biverkningar som finns kopplat till syntetiska hormonpreparat. Jag är inte emot att det finns alternativ. Jag är alltid för fria val hos varje kvinna och ödmjuk inför varje individs egna beslut. Däremot tycker jag informationen ska vara mer öppen och tillgänglig. Är det som preventivmedel finns det andra metoder att tillgå. Är det för att dämpa hormonella obalanser eller depression och humörsvängningar är det bättre att ta reda på grundorsaken till problemet. Inte sällan är det i tarmen och magen problemen sitter, även i vår hektiska livsstil som eldar på stresshormonerna i kroppen och rubbar den inre balansen och därmed vårt välmående. 

Sköldkörteln och kvinnohälsa

Sköldkörteln och kvinnohälsa
Sköldkörteln är en liten fjärilsformad körtel på halsens framsida, livsviktig för hela vår metabolism. Denna lilla körtel producerar två viktiga hormon T3 och T4 som alla våra celler i kroppen är beroende av – därav kan man förstå att sköldkörtel-obalanser kan rubba vårt välmående på många plan. T3 och T4 behövs för att vår kropp ska fungera och har vi exempelvis för lite av T3 så går vår kropp ner på lågvarv och våra celler skadas. 

En halv miljon svenskar står idag på sköldkörtelmedicinen Levaxin och 85 % av dessa är kvinnor och då är det bara de diagnostiserade fallen. Anledningen till att det är många kvinnor som har obalanser är att sköldkörteln påverkas av hormonerna östrogen och progesteron. Har vi obalanser i dessa hormoner har vi ofta obalanser i sköldkörtelhormonerna. Även stress är en bidragande faktor till obalanser. Binjurarna är också starkt kopplade till sköldkörteln och idag råder en epidemi av utbrändhet i vårt avlånga land. Även när det gäller utmattningssyndrom är även kvinnor överrepresenterade. 

Näringsbrister

Kaffe försämrar järnupptaget i kroppen

Idag är det näringsbrister väldigt vanligt. Sköldkörteln är beroende av att vi har tillräckliga nivåer av jod, selen, zink, B-vitaminer, järn och D-vitaminer, vitaminer vi ofta har brist på. Här i Sverige har vi jodfattiga jordar och därmed en naturlig jod-brist.  Maten vi äter idag gör att vi många gånger inte kan ta upp näringen den innehåller. Gluten är exempel på något som stör tarmen och därmed försämrar näringsupptaget. Kroppen blir överbelastad och tillsätter vi därtill alla gifter som vi får i oss från olika håll och kanter är det inte konstigt att kroppen tappar greppet. 

Kaffe och koffein är exempelvis något som starkt försämrar upptaget av järn (läs mitt tidigare inlägg om koffein) kroppen måste liksom producera extra mkt T3 för att kompensera. En liten parentes är att jod hör till samma familj som klor och fluor, ämnen som kan blockera upptaget hos jodreceptorerna. Har man en sköldkörtelproblematik kanske det inte är läge att skölja med floursköljning… 

Testa din sköldkörtelfunktion

Har man symtom på under- eller överfunktion är det stor sannolikhet att man har ett sköldkörtel- problem. Har man en störd menscykeln kan det också vara en direkt signal till att det finns en obalans. Vill man testa sin sköldkörtelfunktion går det absolut att göra det hos sjukvården, dock tar man ofta bara vissa prover TSH och T4. Via blodprov får man en stillbild av hur blodet ser ut just då, det är därmed inte samma sak som att mäta hur mycket bundet och obundet sköldkörtelhormon det finns i kroppen. Jag skulle rekommendera att du tar saken i egna händer och beställer ett test via exempelvis Werlabs, där finns Karin Björkegren Jones stora Sköldkörtel paket. 

Många blir inte hjälpta av sköldkörtelmedinen Levaxin som egentligen är det enda som oftast erbjuds inom vården

TSH värdet vittnar om hur högt hjärnan behöver signalera för att sköldkörteln ska sköta sitt jobb. Man vill inte ha ett för högt TSH-värde, det visar att hjärnan skriker ut signaler för att sköldkörteln ska jobba och det visar att något inte är som det ska. Inom vården anses TSH-värden på upp till 4 vara normalt men många som har värden på 4 mår redan ganska dåligt. Referensvärden i vården är ganska generösa, inom funktionsmedicinen ska TSH inte ligga över 2. Det intressanta är att inom sjukvården och IVF vet man om att om man har ett TSH värde på över 2,5 då har man fertilitetsproblem – vilket är en ganska tydlig signal på att kroppen inte är i balans. 

T4 skapas i sköldkörteln och hjärnan reglerar sitt TSH beroende på hur mycket T4 du har. T4 är inte så aktivt utan behöver omvandlas till T3 som är det aktiva hormonet. Om vi har ett lågt T3 så hjälper det inte att vi har mycket av T4, kroppen kan ändå inte omvandla det till den aktiva varianten. Medicinen Levaxin är syntetiskt T4, om kroppen inte kan konvertera det här syntetiskas T4 till det aktiva T3 då kommer Levaxinet inte att fungera. Ibland fungerar medicinen i början och sen kanske man måste öka dosen med jämna mellanrum. TSH från hjärnan svara ju på T4 så när vi sätter in Levaxin (syntetiskt T4) så får du feedback genom TSH att det finns tillräckligt med T4 men det säger inget om hur kroppen kan konvertera till det aktiva T3. 

Då T3 prover ofta inte tas inom vården blir det ganska missvisande att bara titta på att TSH-värdet och T4 ser bra ut – man missar liksom det sista steget. Förklaringen till att många forfarande mår pyton trots att deras provsvar enligt läkaren ser helt normala ut. Många blir inte hjälpta av sköldkörtelmedinen Levaxin som egentligen är det enda som oftast erbjuds inom vården.

Ibland finns även en problematik med autoimmunitet. I dessa fall blir det viktigt att även testa antikroppar. Vi kanske har ok värden på sköldkörtelhormoner men sen har vi antikroppar som visar på en autoimmun attack mot sköldkörteln. De antikroppar man testar i Sverige är TRAK och TPO. Vården accepterar värden upp till 34 men vi borde egentligen ligga på 0. Är det så att en autoimmunitet ligger bakom problemet då måste man jobba med att läka tarmen först. Att tillsätta tillskott kommer inte hjälpa eftersom dessa inte kan tas upp av kroppen med en läckande tarm. Om man tillsätter Levaxin samtidigt som man har en autoimmun problematik kommer man heller inte komma tillrätta med problemet eftersom hypotyreos finns där för att tarmen behöver läkas. Dock finns det ju ingen medicin mot autoimmunitet vilket kanske förklarar sjukvårdens ovilja att ta dessa prover. 

Sköldkörteln är helt central för kvinnohälsan

Sköldkörteln är starkt sammanlänkad med våra hormoner som progesteron och östrogen. 70 % av de som har hypotyreos har även menscykeln problematik. Östrogen sänker sköldkörtelhormon-produktionen något och progesteron höjer den, man kan förstå att det uppstår obalanser när vi har obalanser mellan progesteron och östrogen (östrogen dominans).

Om man har lite koll på sin menscykel och bland annat mäter sin basala kroppstemperatur (den temperatur man har direkt när man vaknar på morgonen) kan man få en indikation på sin sköldkörtelhälsa. Temperaturen skiftar normalt under en cykel med lägre temperatur innan ägglossning och något högre temp efter ägglossning. Man bör ligga på någonstans mellan 36,4- 36,6 innan ägglossning. Ligger man under det finns det ofta ett problem. 

Genom att hålla koll på sin menscykel och de olika faserna (follikelfasen, ägglossningen, lutealfasen och mensen) kan man även se hur det ligger till med sköldkörteln. Efter ägglossningen kommer lutealfasen som ska vara ungefär 2 veckor lång. Om den här fasen är mycket kortare så finns det en obalans, ett underliggande sköldkörtelproblem. 

Det här kan bli en ond cirkel, många menscykel problem beror på en underfunktion hos sköldkörteln. Vid en underfunktion kommer din cykel att vara mer utdragen vilket i sin tur leder till en östrogendominans som i slutändan påverkar sköldkörteln negativt. Under klimakteriet har vi under en period en naturlig östrogen dominans när kroppen ska koppla ner sitt reproduktiva system. Men beroende på hur vi har levt innan i livet och vilka hormonella påfrestningar vi har utsatt vår kropp för påverkar vilka symtom vi upplever. Inom vården tillsätter man ofta östrogen och Gestagen (syntetiskt progesteron) som blockerar vår egna produktion = stor östrogendominans. 

Mycket av vår fertilitet är direkt kopplat till sköldkörteln. Vad gäller PMS finns det ofta någon koppling till sköldkörteln, graviditet är en stor påfrestning på sköldkörteln som ofta får jobba extra hårt och ibland kraschar totalt efteråt. P-piller höjer nivån av TBG i kroppen som i sin tur gör sköldkörtelhormonerna otillgängliga i kroppen. 

Vår kropp består helt enkelt av ett komplext system där allt påverkar varandra. När det gäller kvinnohälsa är det helt klart att vår menscykeln och vår sköldkörtel är starkt sammanlänkade. Kost och näring, stress och livsstilsfaktorer spelar stor roll för vår hälsa och genom bättre, medvetna val kan vi må precis så bra som vi vill!